Arbete med prioriteringsområden

Utöver arbetet/arbetssättet med prioriteringsområden har också utveckling via olika projekt blivit en del av utvecklingsarbetet. Småbarnspedagogikens projekt finansieras till största delen genom statsunderstöd som beviljas av utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet. En del av de pågående projekten är småbarnspedagogikens basverksamhet.

Projektens syfte är att stödja utveckling och en försökskultur där man producerar olika verksamhetsmodeller, metoder och praxis som förbättrar kvaliteten på småbarnspedagogiken. Utvecklingsprojektens resultat och material samt modellerna och erfarenheterna från utvecklingsprojekten utnyttjas i småbarnspedagogikens enheter.

Utvecklingsarbetets strategiska prioriteringsområden väljs ut för ett år i taget.
Arbetet med prioriteringsområden och därigenom nätverksskapandet bland småbarnspedagogikens anställda har ökat de anställdas engagemang för sitt eget arbete. Många verksamhetssätt som har konstaterats vara bra har spridit sig i hela småbarnspedagogiken. Att dela med sig av befintlig kompetens och sprida och förbättra fungerande praxis är kärnan i arbetet med prioriteringsområden.

Strategiska prioriteringsområden inom småbarnspedagogikens utvecklingsarbete

Projektet TAIKAVA (2014–2016)

Projektet TAIKAVA (konstfostrare i småbarnspedagogiken) var ett tväradministrativt utvecklingsprojekt gemensamt för småbarnspedagogiken och kulturservicen i Vanda och syftet med projektet var att producera nya sätt att stödja barnens välbefinnande och producera konst- och kulturservice. I försöket anställdes en konstpedagog till tio daghem. Konstpedagogens uppgift var att ta fram nya verksamhetssätt och -metoder för att stödja barnets växande, utveckling och lärande. Barnen själva fick också delta i planeringen av verksamheten efter att den kommit i gång. I projektet ingick samarbete med Helsingfors universitet. Med hjälp av en undersökning följde man utvecklingsprojektets effekter: hur man med hjälp av kultur, konst och konstfostran kan främja en balanserad uppväxt, utveckling och välfärd för barnen.

TAIKAVA guide

Rapport om utvecklingsprojektet TAIKAVA

Doktorsavhandling, Helsingfors universitet

Förskolebarnen som lekagenter (2014)

Projektet Förskolebarnen som lekagenter var en del av utvecklingsarbetet inom den småbarnspedagogiska verksamheten i Vanda. Projektet hade en stark koppling till arbetet med prioriteringsområden med fokus på lek och bidrog till att genomföra det i praktiken. Sex förskolegrupper deltog i projektet som pågick från augusti 2014 till slutet av samma år.
Syftet med projektet var att stärka barnens delaktighet och aktivitet, höja lekens kvalitet och långvarighet och förbättra förskolelärarnas kompetens. Ett av projektets mål var också att förbättra färdigheterna att använda IKT-utrustning. Syftet med att förskolegrupperna deltog i projektet var att producera verksamhetsmodeller och illustrerande material för att upprätthålla och styra kreativa lekar som utvecklar barnet. Kompetensen från utvecklingsarbetet överfördes och spreds till förskolegrupper i Vanda och småbarnspedagogiken.

Se också

Webbpublikationen om projektet Förskolebarnen som lekagenter

Barnens egna berättelser

Artikel om ämnet i tidningen Lastentarha 3/2014

Presentation av en lekmapp

Lek (2013–2016)

Barnen är mest kreativa när de leker. ”Mänsklig verksamhet är inte möjlig utan fantasi: fantasin är grunden för all mänsklig verksamhet och ett grundläggande element i all kultur. Allt omkring oss som skapats av människan är ett resultat av fantasin och kreativiteten som baserar sig på den.” (Lev Vygotskij) I arbetet med prioriteringsområden med fokus på lek återgick vi igen till frågorna kring barnens inbördes växelverkan och växelverkan mellan barnen och vuxna. Vi använde oss av informations- och kommunikationsteknologi för att få reda på vad barnen strävar efter i lekarna. Barnen producerade också material och beskrivningar om sina egna lekar med hjälp av IKT. Detta hörde ihop med vårt projekt Förskolebarnen som ”lekagenter” som finansierades av utbildningsstyrelsen. Vi utvecklade leken också som ett samarbete inom huvudstadsregionen inom ramen för huvudstadsregionens utvecklingsenhet för småbarnspedagogik VKK Metro. Vi samarbetade också med ett internationellt forskarnätverk och Vilnius pedagogiska universitetets leklaboratorium.

Kommunala och individuella planer för småbarnspedagogik (Vasu) (2012–2013)

Den första kommunala planen för småbarnspedagogik i Vanda gjordes upp år 2000. Detta var den fjärde läroplansgenomgången. Samtidigt med den kommunala planen för småbarnsfostran uppdaterades verksamhetsenheternas egna planer för småbarnspedagogik. Planerna för småbarnspedagogik fungerar som grund för dialogen mellan barnen, vårdnadshavarna, fostrarna, samarbetsinstanserna och beslutsfattarna och är ett hjälpmedel i arbetet med att förverkliga en småbarnspedagogik av god kvalitet och främja barnens välbefinnande. Ett viktigt mål i arbetet med att uppdatera planerna för småbarnspedagogik var att samtidigt förstärka det utvecklande arbetsgreppet i enheterna.

Miljö och naturkunskap (2010–2012)

Inom ramen för prioriteringstemat fokuserades fostringsarbetet på att beakta miljön, nya möjligheter söktes i den närliggande naturen och den byggda miljön, metoder inriktade på lärande infördes för att upptäcka naturens olika fenomen. Vi lärde oss bland annat att alla småbarnspedagogiska enheter i Vanda, med undantag av fyra enheter, har närliggande skog på gångavstånd. Vi sammanställde en karta tillsammans med stadsplaneringen över dessa grönområden som är viktiga för oss, så att barnens behov i arbetet med att skydda stadsnaturen kan beaktas i planläggningen.

Bli inspirerad av språk (2007–2010)

Språket är en viktig faktor i människans utveckling och därför är det viktigt att trygga förutsättningarna för den språkliga utvecklingen. Levande erfarenheter och språket är grunden för all slags lärande. Språket kopplar ihop barnet till sin närmiljö och kompislekarna. Kvaliteten på den tidiga växelverkan inom småbarnspedagogiken är en viktig faktor i barnets språkliga utveckling och dessa färdigheter övades bland annat i workshoppar med hjälp av en talterapeut och en specialbarnträdgårdslärare. I takt med att Finland blir mer mångkulturellt blir språkinlärningens utmaningar allt större.

Dagvården i rörelse i Vanda (2006–2007)

Barnen motionerar betydligt mindre än tidigare. Betydelsen av fysisk aktivitet i dagvården är mycket viktig på lång sikt med tanke på folkhälsa och livskvalitet. Projektet syftar till att skapa tillräckligt med tillfällen och platser i dagvården där barnens välbefinnande kan förbättras med hjälp av motion och fysisk aktivitet.

Nyheter

Twitter