Välmåendegruppen

Den mest centrala aktören inom den generellt inriktade elevhälsan är en gymnasiespecifik elevhälsogrupp, som ansvarar för planering, samordning, uppföljning, utvärdering och utveckling av den generellt inriktade elevhälsan. I Vanda kallas denna grupp den gemensamma välmåendegruppen. I gruppen behandlas inga ärenden som rör en enskild studerande. Den personal som tillhandahåller elevhälsotjänsterna, kurator, psykolog, hälsovårdare och läkare, medverkar aktivt i utvecklingen av den generellt inriktade elevhälsan, vilket ingår i deras befattningsbeskrivning. Den gemensamma välmåendegruppen sammanträder minst en gång under terminen.

För välmåendegruppens verksamhet krävs uppdaterad information om studiegemenskapens välbefinnande samt om hur sund och trygg studiemiljön är. Denna information får gruppen genom skolhälsoenkäter, genom lagstadgade uppföljningsrevisioner som genomförs vart tredje år för att utreda hur sund och trygg skolmiljön är samt genom andra enkäter och diskussioner med de studerande.

Den gemensamma välmåendegruppen är en mångprofessionell grupp, vilket förutsätter att samtliga medlemmar är medvetna om sin egen roll och har gedigen förståelse för vilken betydelse samarbetet har. Mångprofessionellt samarbete betyder studerandeorienterat arbete så att olika yrkesgrupper kombinerar sina kompetenser och färdigheter och uppskattar varandras yrkeskunskaper.

Den grundläggande sammansättningen av gymnasiets gemensamma välmåendegrupp är:

  • rektor, som leder gruppens arbete och är ordförande på gruppens möten
  • studiehandledare
  • hälsovårdare
  • kurator
  • gymnasiepsykolog

Gymnasierna kan även utse personer från andra personalgrupper till medlemmar i välmåendegruppen, till exempel en speciallärare eller andra lärarmedlemmar. Enligt överenskommelse deltar dessutom en representant för studerandekåren och vårdnadshavarna i mötena exempelvis en gång per läsår. Vid behov kan den gemensamma välmåendegruppen höra experter genom att samarbeta med aktörer utanför läroanstalten (t.ex. polisen, ungdomsväsendet).

För ett fungerande samarbete krävs gemensamt överenskomna strukturer, en medveten utveckling mot konstruktiv diskussion och dialog samt utvärdering av det egna och det kollektiva agerandet. För att elevhälsoarbetet ska lyckas måste gruppen sätta upp mål för nästa läsår samt följa upp och utvärdera hur de uppnåtts. Utvärderingen tjänar även som ett verktyg för verksamhetens utveckling. Därför är det viktigt att den gemensamma välmåendegruppen även utvärderar sitt arbete systematiskt i slutet av varje läsår.

Den gemensamma välmåendegruppen har bland annat följande uppgifter:

  • Upprätta en handlingsplan för elevhälsan som styr verksamheten för ett läsår i sänder (i samarbete med gymnasiets personal, de studerande och deras vårdnadshavare)
  • Hantera resultaten från skolhälsoenkäten och resultaten från enkäterna om serviceförmågan när det gäller välbefinnandet samt arbeta för att förbättra välbefinnandet utifrån dessa
  • Hantera resultaten från välmåendeprofilen och utifrån den arbeta för att förbättra välbefinnandet. Gymnasierna kan genomföra en välmåendeprofil exempelvis i samband med välmåendeveckan under de år då det inte finns några andra enkäter om välbefinnande.
  • Medverka till att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten enligt hälso- och sjukvårdslagen samt främja och följa upp välbefinnandet i studiegemenskapen (med tre års mellanrum)
  • Medverka i att anordna en välmåendevecka tillsammans med den övriga gymnasiegemenskapen
  • Främja och följa upp personalens kompetens och välbefinnande.

Gruppen ansvarar även för att utarbeta, utvärdera och uppdatera de gymnasiespecifika delarna i följande planer:

  • plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasserier
  • plan för åtgärder vid plötsliga kriser och i hotande och farliga situationer
  • plan för att förebygga användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel och för att ingripa i användning av dessa.

Nyheter

Twitter